fridaouw~ just living my life

vill bara blunda, sluta ögonen och aldrig mer öppna dom. Jag vill skrika, skrika så högt att min röst försvinner. Jag vill gråta, gråta tills det inte finns några tårar kvar. varför ska mitt liv vara så jävla svårt för? varför kunde inte gud säga när jag föddes, du har två alternativ, 1. om du väljer detta livet kommer det bli ett helvete eller 2. väljer du detta livet kommer det bli helt underbart? jag säger inte att exakt allt är åt helvete men det mesta. folk säger att de förstår, att det vet vad jag pratar om, men det är så att det vet inte ett skit! och ni tror jag pratar om någon kille, men ni är helt ute och cyklar, jag lipar inte för något sånt. vill bara att tiden ska stanna, då jag var som lyckligast, då jag var så jävla glad då allt var PERFEKT i mitt liv. man kan säg att jag är två personer, och ni har bara sett den ena. Den som alltid är glad, aldrig kan bli sur,och får alla på sådant posetivt humör hela tiden. många få har fått se mitt riktiga jag den som är utanför skalet, bara de närmsta. i mig känner jag sorg en stor sorg, och som att allt är meningslöst. vad jag än försöker göra så blir det bara skit i slutet ändå. men jag har ändå en glimt av hopp, och jag hoppas verkligen med hela mitt hjärta att mitt lilla hopp slutar bra, slutar som jag önskar, för en gångs skull.

oj vad jag låter som ett emo, men kände att jag verkligen behövde skriva av mig detta!